Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Å, jag vet mycket väl vart du syftar», sade Bert
med skärpa. »Och allt vad jag kan säga dig är att
mer än jag lever eller dör, antingen, jag har arbete
eller inte — ja, vad som än må hända mig — så
vill du gå den vägen, så gör du ,det, och det är
ingenting mer att säga om den saken.»
»Jag tänker att jag levde hyggligt och anständigt
innan jag blev bekant med dig», svarade Mary med
en knyck på nacken. »Och jag har gjort det sedan
också, det kan du upplysa folk om ifall någon skulle
fråga dig.»
Häftiga ord brände på Berts tunga, men Saxon
trädde emellan och stiftade fred. Hon var bekymrad
för hur deras äktenskap skulle gestalta sig. Bägge
voro häftiga och retliga, och deras oupphörliga
sammandrabbningar bådade icke godt för framtiden.
Rakhyvelns anskaffande var en stor bedrift som
utfördes av Saxon. Hon rådgjorde i all tysthet med
ett bekant biträde i Pierces järnaffär och köpte
kniven. På söndagsmorgonen efter frukosten, när
Billy ämnade gå till rakstugan, tog hon honpm med
sig in i sängkammaren och drog undan en
handduk, varunder rakhyveln i sin låda jämte alla övriga
tillbehör voro placerade. Billy ryggade först
tillbaka, men tog sedan ett par steg framåt för att
närmare undersöka vad som fanns där. Hyveln
betraktade han med ett medlidsamt småleende.
»Hm! Ska det där kallas ett verktyg att hanteras
av en man?»
»Det uträttar vad som behövs», sade hon.
»Tusentals män raka sig med sådan hyvel för varje
dag som går.»
Måndalen. I.
225
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
