Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slogos om ben och dödade varandra för att komma
åt dessa ben.
Arbetet är benet, arbetet är benet.
Denna fras irriterade oupphörligt Saxons hjärna. Om
hon också hade velat det aldrig så gärna, skulle
hon nu icke ha kunnat lämna fönstret. Hon var
som förlamad. Hennes hjärna arbetade knappast
längre. Hon satt där stel och stirrande, oförmögen
till allt utom att se de fasor, som så snabbt växlade
inför hennes syn som scenerna på en biograf. Honi
såg milissoldater, polisbetjänter och strejkare slås
till marken. En scab, som var förskräckligt illa
sårad, låg på knä och tiggde om förbarmande, men
fick en spark i ansiktet. Då han föll baklänges,
kom en annan strejkare, lutade sig över honom, och
avsköt kallblodigt det ena revolverskottet efter det
andra i hans bröst tills han ej hade någon kula
kvar. En annan scab, som hölls på rygg över
staketet av en hand som gripit honom om strupen, fick
sitt ansikte förvandlat till en blodig massa genom
upprepade slag med en revolverkolv. Oupphörligt,
gång på gång, höjdes revolvern till nya slag, och
Saxon kände den som slog — det var Chester
Johnson. Hon hade träffat honom på
danstillställningar och dansat med honom innan hon blev gift.
Han hade alltid varit snäll och gladlynt. Hon kom
ihåg en fredagskväll, då han efter konserten i City
Hall hade tagit henne och två andra flickor med
sig till Tony’s Ta,male Grotto vid Trettonde gatan.
Och därifrån hadc de alla gått till Pabsts kafé och
druckit ett glas öl innan de begåvo sig hem. Det
var ju omöjligt att detta kunde vara samme Chester
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
