Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kanske ni och jag kunna göra det», sade Saxon.
»Var inte galen.» Mercedes nickade åt mrs Olsen
tvärs över gatan. »Gå ni in, lilla blivande mamma.
Det här är inte för er. Vi ska bära in honom. Mrs
Olsen kommer och vi ta Maggie Donahue till hjälp.»
Saxon gick före och visade vägen till sovrummet
åt baksidan, som Billy hade envisats att få
möblerat. När hon öppnade dörren, var det som om
mattan hade flugit upp i hennes ansikte och givit
henne ett slag, ty hon kom att tänka på att Bert
hade lagt på den. Och när de tre andra kvinnorna
lade honom på sängen, kom hon ihåg att det var Bert
och hon som ställt den i ordning en söndags
förmiddag ...
I detsamma kände hon sig mycket besynnerlig
och överraskades av att se Mercedes stå och
betrakta henne med forskande ögon. Det onda kom
mycket snart tillbaka, och Saxon nedsteg i den
avgrund av pina som det är förbehållet åt kvinnan
allena att lära känna. Man ledde — eller nästan
bar henne in i hennes sovrum. Hon såg många
ansikten omkring sig — Mercedes, mrs Olsen,
Maggie Donahue... Hon ville fråga mrs Olsen om
lille Emil kommit lyckligt in från gatan, men
Mercedes skickade ut mrs Olsen att se till Bert och
Maggie Donahue gick för att besvara en knackning
på ingångsdörren. Från gatan hördes ett starkt
sorl av röster jämte rop och kommenderande, och
allt emellanåt ljödo gongonger från ambulans- och
patrullvagnar. Så upptäckte hon Martha Skeltons
fylliga och trevliga ansikte i sin närhet, och litet
senare kom doktor Hentley. En gång under en
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
