Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET.
Från och med nn föreföll det Saxon som om livet
förlorat den sista skymten av rim och reson. Det
var ju utan allt förnuft, liknade en mardröm. Alla
orimligheter voro möjliga. Det fanns ingen hållpunkt
i den anarkiska händelseföljd som sopade henne med
sig mot en slutlig katastrof, om vilken hon icke
kunde göra sig någon föreställning. Hade Billy varit
att räkna på, skulle allt ha varit drägligt. Med
honom att lita sig till skulle hon ha oförfärad mött
vad som helst. Men han hade ryckts bort ifrån
henne i det rådande vanvettets virvelström. Han
hade undergått en så radikal förändring, att han
nästan föreföll som en främmande inkräktare i huset.
I andlig måtto var han verkligen en sådan. En annan
man blickade ut ur hans ögon — en man, vars
tankar rörde sig kring hat och våld — en man, för
vilken det icke fanns något godt i något och som
hade blivit en ivrig förkämpe för det onda, som nu
så allmänt tog överhand. Denne man fördömde
icke längre Berts tendenser; han mumlade själv
emellanåt om dynamit, sabotage och revolution.
Saxon bemödade sig ständigt att bibehålla den
mildhet och det svala lugn till både kropp och själ
som Billy hade prisat så mycket i forna dagar. En
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
