Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer ut igen om en månad. Och nu vill jag bara
säga dig, Saxon, att du vet att jag håller dig kär —
och säg nu till dig själf, att du förlåter mig för den
här gången, sä ska’ du aldrig behöva göra det mer.
Billy.
En stund efter Bud Strothers besök kommo Maggie
Donahue och mrs Olsen, som bägge sökte muntra
upp Saxon och på ett mycket grannlaga sätt erbjödo
sin hjälp. De undveko omsorgsfullt varje
antydan om Billys belägenhet som icke var
nödvändig.
På eftermiddagen kom James Harmon. Han
haltade litet, men Saxon såg att han gjorde sitt bästa
för att förringa den skada han fått. Hon försökte
tomma med ursäkter, men han ville icke höra på.
»Jag klandrar er inte alls, mrs Roberts», sade
han.
»Jag vet att det inte berodde på er. Och er man
var nog inte fullt tillräknelig, antar jag. Han var
alldeles vild på att med våld förfäkta sina allmänna
principer, och det var otur för mig att just komma
i vägen för honom — det var alltsammans.»
»Men det var i alla fall...»
Eldaren skakade på huvudet.
»Å, jag vet alltsammans. Jag drack också i forna
dar och gjorde då många galenskaper. Jag är
riktigt ledsen över att jag skaffade
arresteringts-ordern. Men jag var också het om huvudet. Nu
har jag lugnat mig och nu är jag ledsen över att jag
gjorde det.»
348
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
