- Project Runeberg -  Måndalen / Del 1 /
383

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Har ni aldrig känt nånting i den vägen?»
frågade han, som om han fordrat sympati för sin dröm.
»Har ni inte emellanåt tyckt, att ni skulle dö om ni
inte finge veta vad som finns bakom de där höjderna
och bakom höjderna som finns bakom dem? Och
Golden Gatel Utanför den ligger den stora
oceanen och Kina och Japan och Indien och — och alla
körallöama. Genom Golden Gate kan ni fara vart
som helst — till Australien, till Afrika, till
Säl-öarna, till Nordpolen, till Cap Horn. Och alla de
där platserna vänta på att jag ska’ komma och se
dem. Jag har bott i Oakland i hela mitt liv, men
jag tänker inte stanna där under mitt återstående
liv — nej, inte på långt när. Jag tänker ge mig
av därifrån — bort, bort...»

Hän tycktes sakna ord för att uttrycka vidden av
sin längtan, och han gjorde återigen den svepande
rörelsen med armen, varmed han tycktes vilja
omfatta hela världen.

Saxon var nästan lika gripen som han. Med
undantag av sin tidigaste barndom hade också hon
vistats i Oakland hela sitt liv. Och det hade varit
ett bra ställe att bo på — till nu. Men nu med
alla dessa fasor och mardrömmar var det en plats
att gå bort ifrån, alldeles så som Östern hade varit
för hennes förfäder. Och varför inte? Den stora
vida världen lockade henne, och hon började känna
samma längtan som gossen. Nu när hon tänkte på
det kom hon ihåg, att det aldrig hade varit hennes
ras förunnat att stanna länge på en plats. Den
hade ständigt varit på vandring. Hon tänkte på
sin mors berättelser och på träsnittet i hennes album,

383

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/1/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free