- Project Runeberg -  Måndalen / Del 1 /
384

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

där hennes halvnakna förfäder med svärd i hand
hoppade ur sina smalstammiga båtar för att strida
på Englands bloddränkta sandkust.

»Har ni någonsin hört talas om anglosachserna?»
frågade hon gossen.

»Tror jag detl» Hans ögon glänste och han såg
på henne med nytt intresse. »Jag är av den rasen allt
igenom. Se på färgen på mina ögon och min hud.
Jag är väldigt vit när jag inte är solbränd. Och
mitt hår var gult när jag var liten. Min mor sägjar
ledsamt nog, att det blir m,örkbrunt när jag blir
fullväxt. Nå, det är detsamma — jag är i alla
fall anglosachser. Jag är av en stridslysten ras. Vi
ä’ inte rädda för någonting. Den här viken •—
tror ni att jag är rädd för den!» Han kastade en
föraktfull blick utåt vattnet. »Jag har givit mig av
över den när vattnet brusade och skummade och
riktiga sjömän sa,’ att det var lögn att jag kunde
det, meta det var det inte. Pyttl De va’ tjockskallar
allihop. Vi klådde upp dem för tusentals år se’n.
Vi klå alla som vi vänder oss emot. Vi ha vandrat
över hela världen och klått den överallt. Till sjöss
och till lands — över en bank. Tänk bara på lord.
Nelson och Davy Crockett och Paul Jones och Clive
och Kitchener och Fremont och Kit Carson och
allesammans!»

Saxon nickade med glänsande ögon medan han
fortsatte, att hon kände sig slagen av tanken på
hur ärofullt det skulle vara att vara mor till en så
manlig gosse som denne. Hennes hjärta slog nästan
smärtsamt vid blotta föreställningen att en sådan
livsgnista kunde vakna inom henne. En ypperlig

384

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/1/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free