Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från båtens botten och gav pojken en frågande
blick.
»Mycket riktigt», sade han. »Gå bort i fören och
ös läns.» Och när hon hade slutat, tillade han:
»Med nästa slag gå vi rakt på Goat Island. Och
där på andra sidan om Torpedostationen är det som
vi ska’ fiska — på femtio fots vatten och med
tidvattnet till hjälp. Ni är alldeles genomvåt, eller
hur? Ni gör verkligen skäl för ert namn. Ni är
en äkta Saxon, ni. Är ni gift?»
Saxon nickade och gossen rynkade ögonbrynen.
»Vad skulle ni gå och gifta er för? Nu kan ni
ju inte ströva världen omkring som jag tänker
göra. Nu är ni bunden. Ordentligt förankrad.»
»Men det är mycket bra att vara gift också»,
sade Saxon småleende.
»Det är väl det, alla människor gifter sig ju.
Men därför är det väl inte skäl i att rusa i väg med
det för fort. Varför kunde ni inte vänta lite me!d
det? Det tänker jag göra. Jag ska’ nog också gifta
mig, men inte förrän jag blir gammal och har varit
omkring överallt.»
När de kommit i lä för Goat Island, tog han in
seglet, medan Saxon lydigt satt stilla, och sedan
båten hade drivit i ett läge som han gillade, släppte
han ned ett litet ankare. Så tog han fram revarna
och visade Saxon, hur hon skulle beta på sina
krokar med saltad småfisk. Därefter sänkte de ner sina
revar i djupet där de vibrerade i det snabba
tidvattnet, och sutto sedan och väntade på napp,
»De nappa snart nu», sade han uppmuntrande.
»Inte mer än två gånger har jag misslyckats med
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
