Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
packade den gamla dragkistan som hade färdats
över Atlanten på segelfartyg och över prärierna
efter oxar. Hon tryckte en kyss på hålet efter kulan
som genomborrat den under striden vid Little
Mea-dow, och hon gjorde på samma sätt med sin fars
sabel, medan hon i tankarna såg honom på hans
stridshäst. Med samma andaktsfulla vördnad som
alltid bläddrade hon igenom moderns album och tog
farväl av den röda sidengördeln. Albumet tog hon
upp om igen för att betrakta det gamla träsnittet
med vikingarnas landstigning. Hon såg återigen
en av dessa som Billy och satt en stund fördjupad i
tankar på de egendomliga vandringar hennes stam
hade företagit. Ständigt hade hennes ras hungrat
efter land — och det gladde henne att finna sitt
ursprung bekräftat. Ty fanns icke samma hunger
hos henne, fastän hon hade tillbragt hela sitt
förflutna liv i en stad? Och skulle hon icke nu ge sig
av på vandring för att få denna hunger tillfredsställd,
alldeles som hennes förfäder hade gjort under forna
tider och så som hennes far och mor gjort? Hon
kom ihåg sin mors tal om hur det förlovade landet
uppenbarade sig för deras ögon, när deras illa
medfarna lastvagnar och dragare så småningom från
Sierras tidiga vintersnö nalkades det vidsträckta,
blomsterrika och soliga Californien. Hon tänkte sig
hur hon själv — ett nioårigt barn som modern —
skulle ha sett dit ned som hon. Hon kom ihåg
sin mors vers om Californiens gränslösa vidder och
hon drog en suck av sällhet loch torkade sina ögom.
Kanske vore nu de hårda tiderna förbi. Kanske
hade de redan kommit över prärierna och höllo på
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
