Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löst åt det så snart Tion kom åt. Både hennes söner
och döttrar och gubben själv hade all möda att
akta henne för det...»
»För vad?» frågade Saxon.
»För John Finkelman... Å, det är så sant —
du kan ju inte veta, att det är ett gammaldags namn
på whisky. Nå, så en dag skulle alla människor bort -—
det var på en ort som hette Bodega, de hade slagit
sig ned där då de kommo från Oregon. Och gamla
Susan skyllde på att reumatismen satte åt henne
så hårdt att hon inte kunde följa med. Men gubben
och barnen va’ med. Det fanns en damejeanine
med whisky i huset. Så sa’ de adjö till gumman,
men innan de lämnade gården skickade de en av
sonsönerna att klättra upp i ett stort träd ute på
ladugården och hissa upp damejeannen sextio fot från
marken. Men det hjälpte inte — då de kom igen
på kvällen, låg Susan i alla fall dödfull på golvet.»
»Och hon hade verkligen klättrat upp i trädet?»
inföll Saxon, då Billy inte tycktes vara benägen
att fortsätta.
»Inte!» Han skrattade med full hals. »Hon hade
burit ut en tvätttbalja och ställt den midt under
damejeannen. Och se’n tog hon sin gamla bössa
och sköt damejeannen i trasor — och se’n kunde
hon efter behag lapa whisky ur baljan.»
Återigen höll Saxon på att slumra till, då det
prasslande ljudet hördes på nytt, denna gång på
närmare håll. För hennes uppjagade fantasi var det
någonting smygande i det, och hon inbillade sig att
något rovdjur nalkades för att överfalla dem.
»Billy», viskade hon.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
