Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ihåg att ni var långsam den där kvällen, men ni
segrade i alla fall.» Han sträckte fram sin ena våta
hand. »Mitt namn är Hazard — Jim Hazard.»
»Då var ni med om fotbollstävlingen för ett par år
se’n, och jag har läst om er i tidningarna — har
jag rätt?»
De skakade hjärtligt hand med varandra och Saxon
presenterades. Hon kände sig liten bredvid de bägge
unga jättarna, men på samma gång mycket stolt
över att tillhöra den ras som födt dem till världen.
Hon lyssnade uppmärksamt till deras tal.
»Jag skulle gärna ta en halvtimmes dust med er för
varje dag», sade Hazard. »Ni kunde säkert lära
mig åtskilligt. Stannar ni här i trakten?»
»Nej. Vi ämna oss nedåt kusten och se oss om
efter jord. Men nog skulle jag kunna lära er ett
och annat, och en sak skulle ni kunna lära mig —
att simma genom brottsjöar.»
»Jag vill gärna byta lektioner med er när som
helst», erbjöd Hazard. Han vände sig till Saxon.
»Varför stannar ni inte i Carmel en tid? Här är inte
så illa.»
»Här är underbart vackert», sade hon med ett
tacksamt leende, »men...» hon vände sig om och
pekade på deras packning, som låg strax nedanför
lupinerna. »Vi ä’ ute på fotvandring och se oss
om efter ’government land’!»
»Går ni förbi Sur för att se efter det, så kan det
vara nog», sade Hazard skrattande. »Nå, jag måste
ju ge mig av för att ta på mig kläder. Om ni
kommer tillbaka den här vägen, så sök upp mig. Vem
ni frågar här kan säga er var jag bor. Adjö så
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
