- Project Runeberg -  Måndalen / Del 2 /
150

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intill döden i alla fall. Men nog blir jag hjärteglad
när de där sakerna kommer.»

Hall och hans hustru ägde ett par ridhästar, som
voro inhysta i uthyrningsstallet, och dit drogs Billy
naturligtvis allt emellanåt. Stallet var på samma
gång skjutsstation och förde posten mellan Carmel
och Monterey. Där hyrdes också ut vagnar för
utflykter i bergstrakten med plats för nio åkande.
Med dessa vagnar skulle alltid en kusk följa. Stallet
var ofta i förlägenhet för en sådan körsven, och nu
vände man sig till Billy. Han blev extra körkarl
vid stallet och fick vid sådana tillfällen tre dollars
per dag. Och han körde många lustpartier rundt
Se-venteen Mile Drive uppåt Carmel Valley och nedåt
kusten till olika platser vid stränderna.

»Men det är ett väldigt högfärdigt folk, de flesta
av dem», sade han till Saxon om dem han skjutsat.
»Ständigt mr Roberts hit och mr Roberts dit —
allt slags krus för att jag inte ska glömma, att de
anse sig för bättre folk än jag! Jag är ju inte
precis en tjänare, men jag är ändå inte god nog åt dem.
Jag är körkarlen — nånting midt emellan en lejd
dagsverkare och en chaufför. Hm! När de äter får
jag min lunch avsides från dem eller också får jag
äta efteråt. Inget enda familjesällskäp är som Hall
och hans vänner. De som jag körde för i dag hade
ingen mat åt mig alls, och det generade dem inte.
Härefter får du alltid laga till matsäck åt mig, när
jag ska ut på så’na färder. Jag vill inte bero av
deras gunst och nåd, de fördömda snålvargarna. Och
du skulle ha dött av skratt, om du hade sett när en
av dem försökte ge mig drickspengar! Jag sa’

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/2/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free