- Project Runeberg -  Måndalen / Del 2 /
212

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lov att hålla honom oppe. Efter fem minuter
öppnade han ögonen — men såg gjorde han inte. De
va’ alldeles glasaktiga. Fem minuter till — då reste
han sig. Men de va’ tvungna att stödja honom, för
benen vek sig undan honom som korvar. Och hans
sekond fick lov att leda honom ut från ringen och
nedåt gången till hans påklädningsrum och hjälpa
honom med allting. Se’n börja de skrika och skräna
att det var fusk och skoj alltihop och ville ha igen
sina pengar. Tja -— tjugusju sekunder — en enda
stöt — och därmed vunnit ett par präktiga hästar
åt den bästa hustru som Billy Roberts nånsin har
haft i hela sitt långa liv.»

All den rent fysiska dyrkan som Saxon fordom
hyst för sin man levde upp på nytt och
fördubblades många gånger om. Han var i sanning en
hjälte, en värdig ättling av kämparna med de
ving-prydda hjälmarna, som rusade från sina båtar upp
på Englands blodiga strand. Morgonen därpå
väcktes han av att hennes läppar trycktes mot hans
vänstra hand.

»Nå — vad gör du nu?» frågade han.

»Hälsar god morgon på Hazel och Hattie»,
svarade hon skälmaktigt. »Och här har du själv en
morgonkyss ... Nå, men var träffade du honom med
din stöt — visa mig det!»

Billy rörde vid hennes hakas point med sina
knogar. Med bägge händerna om hans arm drog
hon sig först tillbaka och försökte sedan att häftigt
skjuta fram hakan mot hans knogar för att
simulera ett slag. Men Billy opponerade sig.

»Vänta!» sade han. »Det är inte nödvändigt att

212

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/2/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free