Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dallrande blåa etern. Och så kom den första
skymten av Shasta — en rosafärgad snötopp, som reste
sig i fjärran — en solnedgångsdröm, som hägrade
mellan och bortom passets grönklädda murar —
ett landmärke, som var bestämt att följa dem under
många dagar. Vid oväntade krökningar av vägen
och efter att ha knogat uppför branta backar hade
de återigen Shasta framför sig, fortfarande
avlägset, men nu tydligt visande sig äga två toppar och
skimrande vita snöfält emellan dem. Mil efter mil
och dag efter dag färdades de vidare med Shasta
framför sig, ständigt utvecklande nya former och
faser i sin snöiga sommarskrud.
»En biografbild med himlen till bakgrund», sade
Billy slutligen.
»Å, det är alltsammans så härligt vackert!» suckade
Saxon. »Men någon måndal finns här ändå inte.»
De råkade ut för en plågsam svärm av fjärilar,
och i flera dagar måste de färdas genom ett moln
av otaliga miljoner av dessa fladdrande skönheter,
som omgåvo dem med idel sammetsbrunt. Och
ständigt tycktes antalet växa framför de frustande
hä(starnas nos. Luften framför dem var full av de
ljudlöst flygande varelserna, som drevo med vinden
i bruna och gula flockar lätta som snö och samlades
i drivor mot gärdesgårdarna, drevos till och med ned
på vattnet i dikena utmed vägen, där de hjälplöst
flöto omkring. Hazel och Hattie blevo snart vana
vid dem, men Possum kunde aldrig övervinna sin
ursinniga förargelse över det påtvingade sällskapet.
»Hml Vem har nånsin hört talas om hästar som
trotsa fjärilssvärmar?» mumlade Billy. »Den egen-
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
