- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
42

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blyg ung man kan bli kvitt sin brist på självkänsla då
han går över golvet i en balsalong.

Jag kommer ihåg att jag en gång avlägsnade mig från
civilisationen i många, långa månader. Då jag
återvände, var det till en främmande stad i ett annat land.
Människorna där voro endast föga olika min egen ras, och
de talade samma språk, endast med en viss barbarisk
brytning som, efter vad jag kom under fund med, var
mycket äldre än den jag insupit med modersmjölken.
En skinnmössa, nedsmutsad och svedd av många
lägereldar, dolde till hälften mitt oklippta hårs raggiga testar.
Min fotbeklädnad var av valrosshud, konstrikt skarvad
med sältarmar. Min övriga dräkt var lika primitiv och
ociviliserad. Jag var en syn för gudar och människor
att skratta åt. Olympen skulle ha skakats av munterhet
om jag kommit dit. Världen, som icke kände mig, kunde
endast bedöma mig efter mina kläder. Men jag gick ej
in på att bli bedömd så. Min själs ryggrad styvnade, och
jag bar mitt huvud högt och såg alla människor i ögonen.
Och jag gjorde detta, icke emedan jag var egenkär eller
omottaglig för mina medmänniskors kritiska blickar, utan
på grund av ett visst svinläderbälte, som fullproppat och
genomsvettat satt fastspänt på bara kroppen ovanför
höfterna. Jag medger att det är barockt, men om inte detta
bälte suttit där och varit sådant, skulle jag ha smugit
mig in i sidogator och avlägsna gränder, gått med
ödmjuk hållning och undvikit att träffa andra människor
än dem som också voro ute så där utan bälten. Varför?
Det vet jag icke, jag vet bara att så hade mina fäder
gjort före mig.

Sedd i det nyktra förnuftets belysning var hela saken
orimlig. Men jag gick utför landgången med minen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free