- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
87

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

där innanför med vallmor i bägge händerna. Jag gick
nedåt vägen och predikade moral för henne, och hon
avlägsnade sig. Sedan satte jag upp flera anslagstavlor.

En gång för flera år sedan voro dessa kullar klädda
med vallmo. Slitna mellan de förstörande krafterna och
»viljan att leva» upprätthöllo vallmorna jämvikten
gentemot sin omgivning. Men stadsborna utgjorde en ny
och fruktansvärd förstörelsekraft, jämvikten rubbades och
vallmorna blevo nästan utrotade. Eftersom stadsborna
plockade de mest långskaftade och storblommiga.och det
är en naturlag att lika alstra lika, lyckades aldrig de
långskaftade och storblommiga gå i frö, och en
kortstjäl-kig, dvärgartad varietet blev kvar på kullarna. Och den
var icke allenast kortstjälkig och dvärgartad, utan också
glest fördelad. Dag efter dag, år efter år, svärmade
stadsborna över Piedmont-kullarna, och endast här och där
levde släktet kvar i form av ynkliga små blommor,
jord-krypande och snart utblommade, liksom fattigkvarterens
barn som hastigt och brådmoget jaga genom sin ungdom
till en rynkig och klen mognad.

Å andra sidan hade vallmorna frodats på mitt land,
och de hade inte allenast skyddats mot barbarerna, utan
också mot fåglarna. För längesedan hade landet varit
besått med vete som gick i frö oskuret varje år, och i
dess svala djup gömdes vallmofröna för de skarpsynta
sångfåglarna. Sedan sträckte vallmostånden sig efter
solen mellan vetestråna och blevo högre och högre och
till och med ännu mera imajestätiska än de ursprungliga
ute på öppna fältet.

Stadsborna, som från de kala kullarna hade utsikt över
mitt prunkande, flammande fält, blevo alltså svårt fres-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free