- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
93

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tande av de forna framgångarna. Jag sänkte nonchalant
hössan över armvecket och gick fram till honom.

»Beklagar att jag måste besvära er .med att lämna ifrån
er de där vallmorna», sade jag i min oljelenaste ton,
»men jag måste absolut ha dem.»

Han såg mållös på mig. Det måste ha varit en
pittoresk tablå. Det var säkerligen dramatiskt. Med
bössan över armen och min blida anfordran ännu ringande
i mina öron kände jag mig som Svartskägg och Jesse
James och Jack Shepard och Robin Hood och hela
släktled av stråtrövare.

»Seså», sade jag litet skarpt och i vad jag inbillade
mig vara den rätta tonen, »tro mig, jag är ledsen att
nödgas besvära er, men jag måste ha de där vallmorna.»

Jag flyttade tankspritt på bössan och smålog. Det
tog honom. Utan ett ord lämnade han mig blommorna
och styrde kurs .mot stängslet, men hans hållning var
ej längre ogenerad, ej heller stannade han för att liksom
händelsevis plocka ännu en vallmo under vägen. Det
var sista gången jag råkade »repetitören». Jag läste i
hans ögon att han inte tyckte om mig, och hans rygg
hade ett förebrående uttryck ända tills han försvann ur
sikte.

Alltsedan den dagen är bungalow’n nära att storkna
av vallmo. Varenda vas och lerkruka är full av dem.
De flamma på varenda kaminhylla och svämma över
alla rummen. Jag presentar dem till .mina vänner i
stora knippor, och ändå komma de vänliga stadsborna
och plocka flera åt mig. »Sitt ner ett ögonblick» säger
jag till den bortdragande gästen. Och där sitta vi på
den skuggiga verandan medan det uppväxande stadsbo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free