- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
95

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som ett estetiskt värde. Det skenbart lumpna i min
belägenhet överväldigade mig och jag sade undfallande:
»Jag säljer inte min vallmo. Ni kan få behålla vad ni
har plockat.» Men innan veckan var slut, hade jag åter
samma herre hos mig. »Jag vill betala er för dem»,
sade han. »Ja», sade jag, »ni kan få betala mig för
dem. Tjugu dollars, om jag får be.» Han flämtade,
såg forskande på mig, flämtade omigen och lade tyst och
melankoliskt ifrån sig vallmorna.

Men som vanligt var det en kvinna som skulle sätta
fräckhetsrekordet. Då jag avböjde betalning och
avfordrade henne mina avplockade skönheter, vägrade hon
att lämna dem ifrån sig. »Jag har plockat dessa
vallmor», sade hon, »och min tid är värd pengar. Då ni har
betalt mig för min tid, skall ni få dem.» Hennes
kinder blossade av trots, och hennes — för resten vackra
— ansikte hade ett uttryck av fast beslutsamhet. Jag
var emellertid en man från bergstrakterna och hon
endast en kvinna av stadsras, och jag har visserligen ingen
lust att gå in i detaljer, men jag tänker med
tillfredsställelse på att den där vallmobuketten sedan prydde
bungalowh och att kvinnan fick ge sig av till staden
utan att ha fått betalt. Det var ju i alla fall min
vallmo.

»Det är Vår herres vollmo», sade min förtjusande lilla
radikala hustru, demokratiskt chockerad då hon såg mig
visa bort stadsborna från mitt blomsterland. Och i
fjorton dagar hatade hon mig med ett hat som aldrig tycktes
vilja dö. Jag försöke gendriva henne och förklara. Jag
förklarade vidlyftigt. Jag berättade vallmons historia
liksom Maeterlinck har berättat biets. Jag behandlade
frågan biologiskt, psykologiskt och sociologiskt. Jag dis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free