Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råa över all beskrivning, sporadiska och av kort
varaktighet, men var och en av dem utgjorde en nödvändig
del av det grundläggningsarbete varpå vår nyare världs
väldiga civilisation skulle resa sig.
Om man ser bort från de mänskliga framstegens
allmänna historia, förefaller det otroligt att det förflöt så
lång tid mellan människans första segrar över naturen,
beträffande förmågan att förflytta sig, och de radikala
omvälvningar hon slulligen skulle åstadkomma i det
avseendet. De principer som voro den förhistoriska
människans voro de samma ända ner till nuvarande
århundrade. Man använde förbättrad attiralj, men själva
principerna voro de samma både på Achilles’ och Faraos
cha-rer och den europeiske turistens postvagn och diligens,
hunnernas eller prins Ruprechts kavalleri, Greklands och
Roms trimerer och galärer eller ostindiefararna och det
sista århundradets klipperfartyg. Men då tiden var inne
att ändra resmetoderna, blev förändringen så
genomgripande att den tryggt kan kallas en revolution. Ehuru
ångans upptäckt kommer på det sista århundradets konto,
gjorde den nya kraftens verkan sig ej gällande förr än
i början av detta. Små ångare användes 1800 till
kustfart i England; 1830 öppnades
Liverpool—Manchesterjärn-vägen, men det var icke förr än 1838 som Atlanten först
korsades av ångarna Great Western och Sirius. År 1869
blev östern närmaste granne till Västern. I nästan
samma mark där tusen generationers karavaner knogat sig
fram grävdes Suezkanalen. Lord Clive var under sin
första resa halvtannat år på väg från England till
Indien; om han levde nu kunde han resa till Calcutta på
tjugutvå dagar. Efter att ha läst de Quinceys överdrivna
beskrivning på den engelska diligensen kan man ej an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
