- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
128

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slut. I elva långa år, med snöskor och kanot, spetshacka
och guldpanna, skrev han sin levnadshistoria på landets
yta. övre Yukon, Mellersta Yukon, Nedre Yukon — han
grävde troget och väl. Han sov var som helst. Vinter
eller sommar förde han varken med sig tält eller kamin,
och hans sexpundssovrock av polarharskinn var det
varmaste plagg någon sett honom äga. För sin diet var
han huvudsakligast beroende av sin bössa och sina
fiskedon; i nödfall levde han på bär. Hans uthållighet var
lika stor som hans mod. På grund av ett vad lyfte han
tretton femtioskålpundssäckar mjöl och gick ett långt
«tycke med dem. Medan han befann sig på en
sjuhun-dramilsfärd på isen med en dagsresa på fyrtio mil, kom
han till ett läger klockan sex en kväll och fann att där
pågick en »squaw-dans». Han borde ju ha varit
uttröttad. I alla händelser voro hans mockasiner nedisade.
Men han sparkade dem av sig och dansade hela natten
i strumpfötterna.

Till sist var lyckan honom huld. Det var slut med
hans guldsökande, han samlade ihop sitt guld och
återvände till den civiliserade världen. Och hans eget slut
■var i lika hög grad karaktäristiskt för honom. Han
sjuk-nade i San Francisco, och hans härliga livskraft sinade
långsamt ut, medan han satt i sin stora länstol på
Com-mercial Hotel, »Yukonmännens hem». Doktorerna
kom-mo, rådgjorde och konsulterade, medan han tänkte ut
flera planer till Nordlandsäventyr; ty Nordlandet höll
honom ännu fast och ville ej släppa honom. Han blev
svagare dag för dag, men varje dag sade han: »I morgon
:är jag all right igen.» Andra guldsökare av den äldre
stammen, som voro hemma på »ferier», kommo och
hälsade på honom. De torkade sig i ögonen och svuro tyst,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free