- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
129

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedan gingo de in och talade muntert och vitt och brett
om att ge sig ut på långfärd med honom då våren kom.
Men det var där i den stora länstolen som hans långfärd
slutade, och han uppgav sin anda som ännu var vänd
»längre norrut».

Alltsedan den förste vite mannens tid ruvade blek och
hålögd hungersnöd över landet. Den var kronisk bland
indianer och eskimåer, och den blev kronisk bland
guldsökarna. Den var alltid för handen, och därav kom det
sig att livet vanligen tog sig uttryck i provianttermer —
mättes med mjölmått. Varje åtta månaders vinter sågo
köldens hjältar hungersdöden i ögonen: Det blev ett bruk,
då hösten kom, att kamraterna »lyfte» eller »drogo stack»
om vem som skulle ge sig ut på den farliga färden ner
till oceanen och vilka som skulle stanna kvar och
underkasta sig polarnattens farliga mörker.

Det fanns aldrig tillräckligt med föda för att hela
sällskapet skulle kunna övervintra. A. C.-bolaget ansträngde
sig hårt för att forsla upp proviant, men guldsökarna
kommo fortare och blevo allt dumdristigare. Då A.
C.-bolaget ökade till sin flotta med en ny propellerbåt, sade
man: »Nu få vi fullt upp.» Men ännu flera guldjägare
strömmade in över passen i söder, ännu flera voyageurs
och pälshandlare trängde över Klippiga bergen från öster,
ännu flera sälskyttar och äventyrslystna kustbor stakade
sig upp från Berings hav i väster, ännu flera sjömän
rymde från valbåtarna i norr, och alla svälte tillsammans
som bröder. Ångarnas antal växte, men strömmen av
guldsökare hade alltid försprång. Då uppträdde N. A.
T.-och T.-bolagen på skådeplatsen, och bägge bolagen ökade
oavlåtligt sina flottor. Men det var samma gamla historia;
hungern ville ej låta jaga sig på flykten. Hungern växte

9—261347. Revolution.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free