- Project Runeberg -  Revolution och andra essayer /
184

(1927) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

därigenom förlora pengar. Han tror fullt och fast att de
ändrade förhållandena äro en ursäkt för honom. Och så
pass i stånd till anpassning som han visat sig vara i andra
avseenden, misslyckas han i att tillägna sig en alldeles ny
idé då kinesen lyckas däri.

Fyra hundra millioner kineser bebo ett vidsträckt land
med omätliga naturliga resurser — resurser för ett
tjugonde århundrade, för en maskinperiod; resurser av kol
ooh järn, som äro den kommersiella civilisationens
ryggrad. Han är en outtröttlig arbetare. Han är ej otillgänglig
för nya idéer, nya metoder, nya system. Under en duglig
ledning kan han fås till att uträtta vad som helst. Han
skulle säkerligen på egen hand utgöra den mycket
utbasunerade Gula faran, om inte hans nuvarade ledning
vore. Denna ledning, hans regering, är stelnad,
kristalliserad. Det är detta som tvingar honom att bygga som
hans fäder ha byggt. Den styrande klassen, som
klavbin-des av århundradens traditioner och makt ooh av den
prägel de salt på hans intelligens, kommer aldrig att ge
honom fri. Det skulle vara självmord för den styrande
klassen, och det vet den.

Så kommer japanen. På gatorna i Antung,
Feng-Wang-Ghang eller någon annan mandschurisk stad ser
man ofta följande scen: då man skyndar hem genom de
obelysta gatornas mörker, träffar man på en papperslykta
som står på marken. På ena sidan sitter en civil kines
nedhukad och på den andra en japansk, soldat. Den ene
doppar sitt pekfinger i sanden och skriver besynnerliga,
vidunderliga bokstäver. Den andra nickar förstående,
slätar ut sanden med sin hand och skriver liknande
bokstäver med pekfingret. De samtala. De kunna inte tala
med varandra, men de kunna skriva. För längesedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:04:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljrevolutn/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free