- Project Runeberg -  På långfärd med Snark /
63

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något erbjudande att hjälpa mig tillrätta, visade icke
den ringaste benägenhet att uppfylla vår
överenskommelse.

Men detta var alls icke Roscoes fel, han kunde icke
hjälpa det. Han hade endast gått samma väg som alla
andra, vilka ha studerat navigation före honom.
Genom en begriplig och förlåtlig förväxling av värden,
plus det, att han icke riktigt visste var han var hemma,
kände han sig tyngd av en ansvarighet och hade en
förnimmelse av makt, som nästan var övernaturlig. I
hela sitt liv hade Roscoe levat på land och därför haft
land i sikte. Eftersom han ständigt hade haft land i
sikte och landmärken till ledning, hade han, oaktat
tillfälliga svårigheter, lyckats styra sin kropp hit och
dit på jorden. Nu befann han sig ute på den
vidsträckta oceanen, där han ej såg någonting annat än
himmel och vatten. Den omgivande cirkeln var
ständigt densamma. Där fanns inga landmärken. Solen
höjde sig i öster och gick ned i väster, och stjärnorna
skredo framåt genom natten. Men vem kan se på solen
eller stjärnorna och säga: »I närvarande ögonblick är

min plats på jordens yta fyra och tre kvarts mil väster
om Jones’ växelkontor i Smithersville», eller: »Jag vet
var jag nu befinner mig, ty efter den och den
stjärnan vet jag, att Boston ligger tre mil härifrån, andra
avtagsvägen till höger»? Och likväl var detta precis
vad Roscoe gjorde. Att han var förvånad över sin
förmåga är ett mycket milt uttryck. Han stod där i
vördnadsfull häpnad inför sig själv, han hade utfört
ett mirakulöst dåd. Att leta ut var han befann sig på
oceanens yta blev en helig ceremoni för honom, och han
kände sig som en överlägsen varelse gent emot oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljsnark/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free