- Project Runeberg -  På långfärd med Snark /
165

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mans, utom mörkret, och jag gläder mig åt att jag ej
har purrat de andra.

Så snart vinden avtager, börjar sjön att växa.
Vågkammarna bryta och fartyget kastas som en kork på
vattnet. Så komma vindstötarna ur mörkret,
hårdare och häftigare än förut. Om jag bara visste vad
som ruvar därborta i mörkret i lovart! Snark är hårt
pressad och lärelingen ligger oftare under än över
vattnet. Mera och hårdare vind. Nu, om någonsin, är
det tid på att purra de andra. Jag skall göra det,
det har jag beslutat. Men så kommer återigen en
regnskur och vinden mojnar, och jag låter dem sova. Men
det är tämligen ensligt här borta vid ratten, där jag
styr vår lilla värld genom byväder och mörker. Och
det är ganska ansvarsfullt att vara alldeles ensam i
en liten värld under kritiska stunder. Jag ryggar
tillbaka för detta ansvar då byarna börja på nytt och en
sjö kommer farande efter lovarts reling och rusar
inombords. Det salta vattnet förefaller märkvärdigt
varmt, då det blöter min kropp och slungas framåt
med sina spöklika gnistor av fosforescerande ljus. Nu
skall jag kalla alle man på däck för att minska segel.
Varför skulle de sova? Det är narraktigt av mig att
ha några betänkligheter i det avseendet. Mitt förstånd
har kommit i strid med mitt hjärta. Det var hjärtat
scm sade: »Låt dem sova!» Ja, men mitt förstånd

har ju också understött detta avgörande. Men nu
måste förståndet få råda — och medan jag spekulerar
över vad följden skulle bli av denna befallning till mitt
förstånd, mojnar vinden på nytt. Omsorgen för
kroppslig komfort hör icke precis till sjömansyrkets,
resonne-rar jag välvist. Men jag vill nu först studera nästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljsnark/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free