- Project Runeberg -  På långfärd med Snark /
172

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varifrån de dock åter jagades ned i vattnet av påpassliga
måsar. Det fanns ingen tillflykt för dem under
himmelens fäste. Det är icke på lek, som flygfisken ger sig av
upp i luften. Det gäller då liv eller död. Ständigt
kunde vi se denna tragedi utspelas. Det snabba och tvära
kretsandet av en mås tilldrog sig ens
uppmärksamhet. En blick nedanför den — och man såg ryggen av
en guldmakrill, som i vild fart skar vattenytan.
Alldeles framför makrillens nos skjuter en skimrande och
skälvande silverstrimma ur vattnet upp i luften — en
ömtålig organisk flygmaskin, begåvad med känslighet,
riktningsförmåga och kärlek till livet. Måsen slår
efter den, men går miste om sitt tillämnade byte, och
flygfisken höjer sig likt en pappersdrake mot vinden,
vänder i en halvcirkel och glider buren av vinden ned
åt lä. Men nedanför ser man makrillens skummande
kölvatten. Och han följer efter, stirrande uppåt med
stora ögon på det glimmande rovet, som rör sig i ett
annat element än hans eget. Så där högt kan han
inte komma, men han är en utpräglad empirist, och
han vet, att flygfisken måste förr eller senare
återvända till sitt rätta element, såvida han inte blir
tagen av måsen. Och så — får han sin frukost. Vi
tyckte alltid synd om de stackars bevingade fiskarna.
Det var sorgligt att se ett så lumpet och blodigt
slaktande. Men under nattvakterna, då någon förvillad
liten flygfisk slog emot storseglet, och föll flämtande
och sprattlande på däck, kunde vi kasta oss över den
lika ivrigt, lika girigt och blodtörstigt som någonsin
guldmakriller och bonitas. Ty flygfisk är verkligen
en alldeles ypperlig frukosträtt. Det skall alltid
förundra mig, att en så läcker föda icke åstadkommer fina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljsnark/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free