- Project Runeberg -  På långfärd med Snark /
349

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raskt och smärtfritt. Så att nu var jag färdig — om
också inte vidare ivrig — att gripa mig an med de
värkande tänder, som skulle komma i min väg. Det
var på Nukuhiva, Marquesasöarna, som jag första
gången fick tillfälle att utöva mina nyförvärvade insikter
som dentist. Min patient var en gammal kines. Det
första som hände var att jag fick ordentlig rampfeber,
och jag hänskjuter till varenda hederlig människa,
huruvida forcerad hjärtklappning och darrande
lemmar kunde vara det rätta tillståndet för en man, som
försökte uppträda som gammal praktikus. Jag ville
inte gäckas med den gamle kinesen. Han var för övrigt
lika rädd som jag och skakade ännu värre. Och jag
glömde nästan bort min rädsla av fruktan för att han
skulle försöka springa sin väg. Jag kan svära på, att
om han hade gjort det, så skulle jag ha satt krokben för
honom och satt mig på honom, tills han åter hade blivit
lugn och förnuftig.

Jag ville nödvändigt dra ut den där tanden. Och
Martin ville nödvändigt ta en blixtfotografi av
operationen. Charmian gick också efter sin kamera. Och så
satte processionen sig i gång. Vi stannade vid en
byggnad, som hade varit klubblokal på den tiden, då
Steven-son besökte Marquesasöarna med Casco. På verandan,
där han hade tillbragt så många angenäma timmar,
var inte belysningen lämplig — för fotograferingen,
menar jag. Jag gick därför i spetsen för de övriga ut i
trädgården, med en stol i ena handen och den andra full
med tandutdragningsverktyg. Mina knän slogo
oupphörligt tillsammans på ett högst obehagligt sätt. Efter
mig kom den stackars gamle kinesen, också han
skakande av rädsla. Charmian och Martin bildade efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljsnark/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free