- Project Runeberg -  Ljungars saga /
9

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Huru mäster Gervasius kom att uppbära arrendet från Myllyranta kvarn och hvad därvid tilldrog sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järn vill ha, den järn skall få, mäster, och samma ände
tar det väl också med David en gång... Men se här
kommer han från skogen, där han drifver hela dagen
omkring. Krök nacken, din slyngel; förstår du inte att
hälsa på din gufar, välvördige fogden?

Denna förmaning yttrades till en smärt och vacker
barfota pojke om tretton eller fjorton år, som just slank
in på gården, bärande på axeln en båge, längre än han
själf, och dessutom på ryggen en lurfvig tingest, hvilken
hade den äran att tillvinna sig fogdens särskilda
uppmärksamhet.

— Hvad nu, David — utlät sig den myndige mannen
med en nådig nick — hämtar du redan stek till huset?
Är det en hare eller en tjäder?

— Det skulle visst löna sig att kosta långbåge och
pilar på hare och tjäder! svarade gossen hurtigt, i det att
han, för att lyda moderns befallning, skrufvade
lammskinnsmössan helt litet på ena örat.

— Så så, det lär väl då vara en räf, efter du ser
så högfärdig ut.

— Bättre opp, svarade David.

— Hvad, din knyffel? Det må väl aldrig vara en varg?

— Litet för luden, litet för luden! skrattade gossen
och svängde på klacken. — En björnunge är det, tre
månader gammal, mäster. Och frågar ni efter björnmodern,
så ligger hon med benen i vädret därborta i Ljungars
skog; men jag rådde inte med att släpa henne hit.

Fogden skakade misstroget på hufvudet.

— Ni voro då ett helt skall? yttrade han. Eller
vill du inbilla mig att dina fågelpilar tränga igenom en
björns bringa?

— Jag har ett spjut — genmälde gossen oförskräckt
— men när det blef sittande i hjörnens bringa, hade jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free