- Project Runeberg -  Ljungars saga /
23

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - 3. Huruledes riddar Bo Knutsson gästade på Myllyranta, och hvad fru Ursula där förehade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUI3ULEDES BO KNUTSSON CÅSTÅDE PÅ MYLTYRANTÅ ~3


välsignade fru Ceejlias barn; åtminstone skola dc få.
äta sig mätta på Myllyranta, och hvem vet, om icke Sankt
Brita just hittat pä denna utväg att rädda dem ur deras
elaka stvfmoders klor. Därför svarade Inkeri slutligen
ja till förslaget och neg (lärvid mcd mycken prudentlighel,
sasom hon hade lärt sig i klostret, försäkrande att bon
skulle sköta de kära barnen som sina ögonstenar.
Hon flek ej tid att gifva akt på den hemliga
belåtenhet som därvid lyste ur fru Ursulas ögon, emedan
ett starkt oväsende utanför stugan ådrog sig hennes
uppmärksamhet, och strax därpå såg hon till sin stora
förskräckelse hennes egen David inskuffas med bakhundna
händer af tre eller fyra larmande ryttare bland riddarens
följe. Orsaken därtill var följande:
Aldre brodern Josua hade, som vi minnas, gått till
byn för att besörja fogdens befallning om pålarna till
patan, och under tiden hade han uppdragit åt David att
passa på kvarnen. Medan nu gossen var sysselsatt att
påfylla ny mäld, infunno sig några bland ryttarne i
kvarnen och grepo utan krus hvar och en sin hafresäck
till foder åt hästarna. Häraf fann sig unge David i sin
egenskap af kvarnvakt med rätta förnärmad, och det
så mycket mer, som hafren tillhörde byfolket och var
inlämnad att förmalas till grvn. Och då hans häftiga
protester besvarades af ryttarne med gyckel och hån,
betänkte han sig icke längre, utan grep den närmaste
kvarnhackan och slungade henne med så säker hand
midt i flinten på en af våldsverkarne, att karlen damp, så
lång han var, utför trappan och blef där liggande i sitt blod.
Härmed var uppslaget gifvet till ett af dessa, så ofta
blodiga uppträden, som åtföljde den tidens våldgästningar.
Den fallnes kamrater begvnte strax att ursinnigt
förfölja den stackars David, som undgick deras lansar blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 01:20:57 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0025.html

Valid HTML 4.0!