- Project Runeberg -  Ljungars saga /
30

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Huru David och mäster Gervasius råkade illa ut samt hvad där vidare tilldrog sig i kvarnstugan på Myllyranta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lansspetsarna; deras fiender däremot hade skyddats af
sina rustningar. De vilde knektarne, som nu kommit i
farten med sitt rätta handtverk, ville icke tro sina öron,
när de hörde riddarens dunderstämma befalla dem fred.
De voro icke vana vid klemiga försoningar, och man
hörde Anfast mumla i skägget, att den lede måtte
anamma häxan, som förvändt deras ärlige herres sinne
till sådant pjåsk.

Emellertid åtlyddes befallningen, och mäster
Gervasius, som fått nog af ett honom så föga värdigt sällskap,
makade sig ofördröjligen på dörren, glad att med sina
uppskrämde tjenare och med kvarnarrendet insydt i gördeln
kunna i sporrstreck begitva sig af på vägen åt Nådendal.
David och Inkeri däremot kallades fram, och herr Bo
tilltalade dem på följande sätt:

— Fru Ursula har sagt mig, att det vore nyttigt
för barnens hälsa, om min son Birger och min dotter
Beata kunde tillbringa några veckor af sommaren här
vid kvarnen. Jag samtycker därtill, och ni torde veta,
Inkeri, att jag har makt att belöna, likasom jag har
makt att straffa. Som förskott för ert besvär skänker
jag er pojke lifvet, änskönt han kostat mig en handfast
karl; men ni kan säga edra grötmyndiga klosterdrängar,
att de och deras nunnor må se sig väl före, därest de
en annan gång blanda sig i mina angelägenheter. Du
pojke där, jag tycker om att du ser mig rätt i synen.
Du har hjärta i bröstet som en hel karl, och med tiden
kan du bära stålhufva så väl som en annan. Men därom
få vi talas vid, när jag vänder tillbaka. Nu anförtror
jag junker Birger och fröken Beata åt ditt beskydd; vid
Sankt Göran, det är heder nog för din trasiga jacka.
Behöfver du tio man till hjälp, så skicka en korpfjäder
till min borgfogde Goliath, men behöfver du tjugu, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free