Print (PDF) - On this page / på denna sida - 5. Huru Ljungars barn lefde på Myllyranta och huru fröken Beata ville rida på Birgers fåle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU LJUNGÅRS ]3ÅRN LEFI)E PÅ MYLLYRANTA 39
Fröken Beata s~g en stund tyst på den ärlige gossen,
och hur det var, smalt hennes vrede liksom ett regnmoln
om våren.
- Nej - sade hon slutligen - jag vill inte att
du skall gråta bort dina ögon, och inte de andra heller.
Efter du vill, skall jag rida på Siivo. Öch så rida vi
ut till Ljungars källa.
- Ja, det göra vi, svarade David hurtigt. Öch nu
skall det bli roligt; jag skall vittja mina snaror på vägen,
och då skall Beata få en liten lefvande ekorre, som
hoppar rätt som en kattunge i buren. Beata skall inte
ångra att ha varit lydig i dag.
-- Ja, ja, en ekorre, en ekorre! utropade flickan,
och därpå följdes båda, försonade, tillbaka till gården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
