- Project Runeberg -  Ljungars saga /
43

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Huru Beata, Birger och David redo till Ljungars skog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta öfverflöd på villebråd med en van jägares lugn
och nöjde sig med att räcka Beata en liten förbluffad
harunge, som han grep i förbigående. Mera behöfdes ej
för att hålla den lilla flickan vid godt lynne, men Birger
begynte redan känna sig underlig till mods och önska
att han följt mor Inkeris råd och stannat beskedligt
hemma vid kvarnen.

Alltsedan de veko af inåt skogen, förekom det honom
som vore de icke mera fyra, utan fem i det lilla tåget.
Än var det en gubbe med krokig rygg, som tycktes gå
framför dem och visa dem vägen; än en liten flicka,
som tittade så besynnerligt på honom bakom den
gulbruna stammen af en hög fura; än åter tyckte han sig
strax bredvid höra sin styfmors röst, som ropade honom
vid namn. Och när han vände sig om för att se hvem
det var, tyckte han sig tydligt höra sin fars stridshäst
gnägga och se en skymt af riddarens höga hjälm bakom
den yfviga granen ett stycke till höger.

— Jaakko — hviskade han, mån om att dölja sin
rädsla för David och systern — hörde du ej liksom
någon hade ropat i skogen?

— Jo, det hörde jag — svarade Jaakko lugnt —
det var en varglo någonstädes därborta i kärret.

— Men ser du ingenting där vid den höga granen?

— Jag ser att där hänger ett skägg af hvit mossa
på grenen, genmälde fiskaren lika trygg. — Junkern har
visst aldrig färdats i skog förut? Är junkenn rädd?

— Rädd är jag inte — återtog gossen förlägen —
men jag tänkte att här kunde vara andra än vi, och...
ser du, nu går den lilla hvita flickan framför oss igen!

Jaakko nickade lika flegmatiskt och menade att här
kunde man ju få se det ena och det andra, som folk
icke förstår sig rätt uppå, men han ville ge junkern ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free