Print (PDF) - On this page / på denna sida - 7. Om Ljungars källa, och huru Beata sprang natthugg med en hvit flicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. Om Ljungars källa, och huru Beata sprang
natthugg med en hVit flicka.
1~örrän de inre vattnen genom Kiimo ält hinna till
Iih afvet, måste de genombryta Kyrönselkä höjdkedja,
som bildar deras naturliga gränsvall i väster, och upp-
söka därför den djupaste dalgången mellan denna kedja
och den från sydost kommande Salpaussclkä eller
stängselkedjan, som bildar vattendelaren i söder. Det
var i denna sköna, bergiga, men då ännu mycket öde
trakt, som David hade infört sitt lilla sällskap, och han
hade sina skäl att därvid välja den kortaste, ehuru mest
besvärliga v~igen, i stället för en annan bekvämare, men
längre väg, som vanligen begagnades af de få jägare,
hvilka stundom besökte den af villebråd vimlande bergs-
trakten. David hade nämligen märkt, att man färdas
icke så fort när man har en ung fröken att vakta, som
när man ensam drifver omkring på ett par flinka pojk-
fötter. Solen begynte redan nog mycket luta åt väster,
och den fuktiga svalka, som fläktade med blomstrens
ånga uppåt höjdsluttningen, gaf tydligt tillkänna, att
aftondimmorna redan begyntc uppstiga nere i dalarna.
Man hade nu kommit till en af dessa dälder, i livars
botten en sorlande bäck, omgifven af gula ranunkler och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
