Print (PDF) - On this page / på denna sida - 7. Om Ljungars källa, och huru Beata sprang natthugg med en hvit flicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 LJUNCXARS SAGA
sedan, och mor minns det mycket väl, fastän hon då
var ett barn, när salig herr Knut, Beatas farfader, stu-
pade i slaget på Brunkeberg, och hans egen broder, herr
Åke, som stod på danska kungens sida, rände lansen
igenom honom. Men det sägs att i detsamma herr Knut
föll, högg han herr Åke med stridsyxen tvärsöfver hjälm-
bucklan, så att yxskaftet gick af, och då föll herr Åke
på samma stund som herr Knut. Den gången, sade mor,
var källan i fyra veckor alldeles torr, fastän det reg-
nade som om himmelen varit öppen; men två herrar af
Ljungars vätte i dess ställe Stockholms mark med sitt
rödaste blod.
- Ja, sade Birger, och när min mor dog för fyra
år sedan, var det om våren, när snön smälte, men källan
var torr, som om aldrig en droppe funnits på tre mils
af stånd. Min fader brukade hvar morgon skreka den
enögda Botvid efter vatten till källan, och annat vatten
ville min far inte dricka. Men Botvid tyckte det var
för ledsamt att rida den långa vägen och hämtade engång
vatten från närmaste brunn. Det märkte min far och
lät hänga Botvid i den stora björken utanför slottsporten;
jag minns det så väl, jag grät hela dagen, ty Botvid
hade gjort min bästa trähäst, och det var så styggt att
se honom dingla som en kråkskrämma uti det höga
trädet. Men när min styfmor kom till slottet, sade hon,
byar gång min far drack, att vattnet från Ljungars källa
var ohälsosamt, efter det smakade järn, och från den
tiden begynte min far dricka annat vatten.
- Öch från den tiden blef herr Bo förhäxad, mumlade
Jaakko, i det han försiktigt såg sig omkring, om icke till-
äfventyrs någon obehörig person kunde lyssna i närheten.
Lyckligtvis hörde icke barnen detta förgripliga mum-
mel, ty båda förklarade nu att de ville dricka ur källan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
