Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Huru Sven betedde sig, och huru David fann Mariana vid Siveris stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oaktadt det nu var full dager och solen stod högt på
himmelen, syntes honom dimgestalten fullkomligt tydlig
dunsta bort öfver ljungen, liksom när morgonvinden jagar
framför sig en kvarlefva af nattens töcken. Gossen
följde utan betänkande denna vink, så mycket mer som
de friska spåren af hästhofvar läto honom förmoda, att
de röfvare han förföljde hade tagit samma väg. Och så
nalkades han fram emot middagen den illa beryktade
nejd, som beboddes af herr Sten och hans anhang.
Vidpass en knapp fjärdedels mil från Letto var en
skogsbacke, benämnd Siveri, som stod i elakt rykte för
ett gammalt offerställe, hvilket där fanns kvar från hedenhös
och där den enslige vandraren gärna påskyndade sina
steg i aftonskymningen. Öfverst på kullen fanns ännu
en liten slät plats, belagd med stenar, som bildade en
rundel omkring en större flat berghäll. Det var där,
inom en af dessa stensättningar, hvilka äro kända under
benämningen »jungfrudansar», som hedningarne fordom
offrat åt sina afgudar. Men likasom för att betaga
denna oheliga plats dess urgamla trolldomsmakt, hade
senare kristliga tider just nedanför backen upprest ett
kors vid vägen, där hvarje förbifarande, huru brådt han
än hade, sällan underlät att mumla en from bön. Vare
sig nu att stället hade en egen dragningskraft, eller att
det befanns lämpligt för den som drog fördel däraf att
injaga både fruktan och vördnad, alltnog, där hade en
gammal kvinna bosatt sig, hvilken efter stället benämndes
Siveri och bebodde en liten bofällig koja på backsluttningen,
ungefär midtemellan korset och offerplatsen.
Liksom hon därigenom intog en ställning så att säga
midtemellan kristendom och hedendom, så ansågs hon
äfven af några för ett slags eremit eller helgon, medan
hon af andra öppet beskylldes för att vara en hednisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
