Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Huru biskop Arvid Kurck anlände till Nådendals kloster och råkade i delo med dess generalkonfessor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högvördige gästen steg med ena foten i något som korna
efterlämnat, och sin blygsel öfver klostrets bristfälliga
polis, när tvenne hvitluggiga pojkar befunnos ha klifvit
upp i ett pilträd vid gatan och luggades i uppenbar fejd
om bästa platsen, medan biskopen tågade fram.
Mera klarsynte betraktare skulle likväl med lätthet
ha observerat, att biskopen fäste en ganska ringa vikt
vid dessa i abbedissans tycke så bekymmersamma
omständigheter. Hans blickar sökte någon som icke fanns
i processionen, och denne någon var klostrets manliga
öfverhufvud, generalkonfessorn Sven Thordsson.
Denne myndige herre väntade med sina flesta
munkar vid klosterporten och gjorde för egen del nätt
och jämt den skyldiga reverens, som ordensreglerna
föreskrefvo. Munkarne uppstämde In gloriam.
Biskopen besvarade denna hälsning, likasom alla de
föregående, med en välsignelse och inträdde i klostret.
Det var länsherren som trädde in i sina vasallers boning.
Man bjöd honom den vanliga välkomstbägaren, vin
och vatten. Han sköt den ifrån sig. Oaktadt de
längtande blickar hans följeslagare kastade åt det håll, där
de förmodade klostrets kök och matsal vara belägna,
lät biskopen genast föra sig till kyrkan, som blifvit prydd
med löf och blommor så godt man i hastighet kunnat
åstadkomma. Folket strömmade in, och generalkonfessorn
var tvungen att läsa mässan.
Efter dess slut hörde till ordningen att han frambar
vigvattenskärlet till biskopen, som läste välsignelsen
däröfver, hvarefter generalkonfessorn ytterligare var tvungen
att bestänka de närvarande och bland dem biskopens
hela följe, med vigvattnet. Pater Sven Thordsson hade
all möda att dölja den oheliga vrede, som jäste inom
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
