- Project Runeberg -  Ljungars saga /
189

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Om det stora ovädret vid Olsmässan och hvad därvid tilldrog sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ungdom; allt lofvade en solig, fridfull och herrlig
sommardag.

Då begynte en ovanlig rörelse i nunnornas konvent.
Man sprang i dörrarna, man tittade ut genom gallren;
först en och en, slutligen flera och till sist äfven
abbedissan, visade sig häpna och rådvilla på trappan.
Någonting hade händt; man sökte något; man genomletade
trädgården; man uppväckte fogden, han ruskade på
klosterdrängarne, hästar sadlades, ryttare redo ut åt flera håll.
Allt skedde så tyst och hemlighetsfullt som möjligt. Man
aktade sig i synnerhet att väcka minsta buller i närheten
af munkarnes konvent, där biskopen hvilade.

Det dröjde likväl ej länge, innan den ständigt
vaksamme och spejande generalkonfessorn hade reda på
saken. Sedan han personligen öfvertygat sig om dess
riktighet, styrde han oförskräckt sina steg till biskopens
rum och fordrade af vakthafvande tjenaren i förrummet
att genast blifva insläppt.

Biskop Arvid hade, som alla kyrkans furstar, sina
anspråk på en bekvämlighet, hvilken öfverensstämde med
hans rang. Sedan han vid midnatten underkastat sig de
mödosamma klosterreglerna, ansåg han sig berättigad att
få sofva i ro och hade gifvit tjenaren befallning att icke
väcka honom före klockan sju. Men nu var klockan blott
fem på morgonen. Tjenaren vägrade följaktligen allt
tillträde till sofkammaren.

— Säg hans högvördighet, att en af hans följe har
groft förbrutit sig emot klostrets helgd och belönat dess
gästfrihet med den gudlösaste förolämpning! utropade
den vredgade munken med så hög röst, att han
nödvändigt måste höras till inre rummet.

Ändamålet vanns fullkomligt, ty biskopen visade sig
strax i sin nattdräkt och frågade hvad som var å färde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:59:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free