- Project Runeberg -  Ljungars saga /
192

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Om riddar Lydiks och jungfru Ingeborgs flykt samt om biskopens möte med den sårade riddaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så hade biskop Arvid ej suttit mycket stadigt på Sankt
Henriks.

Emellertid var hela klostret i rörelse. Måhända
har ingen af nutidens småstäder uppnått den
utomordentliga virtuositet i skvallerhistorier, som klostren i
medeltiden. Hvarmed skulle ock dessa stackars
instängda nunnor och munkar förnöta den långa tiden
mellan sina andliga bönstunder och sina enformiga
timliga göromål? Man visste således redan vid jungfru
Ingeborgs inträde som novis i klostret, att hon alldeles
icke af egen vilja var angelägen om slöjan, och man
tillskref detta, kanske icke utan skäl, någon hemlig
böjelse från hennes glada ungdom i Åbo. Men hennes
ärelystna släkt hade önskat med tiden få en af de
sina i spetsen för det mäktiga klostret i Nådendal, och
klostret var naturligtvis så mycket mindre däremot,
som det, förutom en betydlig provent, äfven hade sin
fördel af att räkna de förnäma i landet bland sina
systrar och bröder. Detta hopp var nu sviket och
alla tungor i snabbaste rörelse. De nunnor, hvilka
måhända själfva haft minst emot att bortföras på en
ung, vacker riddares häst, voro naturligtvis de som
skarpast bedömde den arma novisens obetänksamma
flykt och redan på förhand tvistade om hvilket straff
man lämpligast borde statuera för en sådan förbrytelse.
Abbedissan själf tillhörde icke deras antal. Den
godhjärtade syster Margaretha var visserligen så ledsen och
så häpen, som hennes saktmodiga lynne medgaf; men i
tanken på »hvad biskopen skulle säga» och »hvad broder
Sven skulle mena» insmög sig en hemlig suck öfver
allt det onödiga bråk, som nu åter skulle följa på denna
händelse och besvära en stackars abbedissa, hvilken icke
bättre begärde, än att få lefva i fred.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:59:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free