Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Om herr Bos berättelse, Olofsmässan i Nådendal samt hvad där vidare tilldrog sig under biskop Arvids besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mina hästar försvunno från beteshagarna; mina laxpator
ödelades om sommarnätterna. En höstafton kom herr
Sten till min port; det regnade och blixtrade; men i
stället att låta upp porten, ställde jag mina män på
murarna, lansarna färdiga, pilen på armborstet. Sten
svor att hämnas, och han har hållit sitt löfte. Han
skickade mig en öfverlöpare, Hurri, en karl med ett
öra, och den skurken inbillade mig att hans husbonde
nesligen huggit det andra af honom. Karlen var en
flink bågskytt, jag behöfde sådana. Jag tog honom i
min tjenst. Det var han som förrådde oss åt danskarne
vid Signilskär. Sedan, när vi åter togo skeppet i Pargas,
låt jag hänga bofven med hufvudet nedåt och
pundsvikter vid handlofvarna. En fattig, en usel hämnd! Han
bekände att min broder Sten hade legt honom; jag visste
väl att det skulle så gå till slut. Och nu, Arvid
Jakobsson, begär jag ditt bistånd att hämnas, ty mitt folk har
fallit i striden, jag själf är sårad och vanmäktig, men
du är rik, Arvid; du äger knektar, fast du är bisp, och
du kan ej hafva upphört att vara adelsman, fastän du
låtit raka din hjässa.
Utmattad af den häftiga sinnesrörelsen, kastade sig
riddaren åter på bädden; men biskop Arvid teg några
ögonblick stilla och tycktes öfverlägga med sig själf.
Slutligen sade han:
— Hämnd kan jag icke lofva dig, min olycklige
broder, ty det strider emot mitt heliga ämbete, som är
att stifta frid och försoning på jorden. Men andlig och
världslig rättvisa kan jag lofva dig, och den torde
behöfvas mer än du själf anar. Emellertid gif dig ro,
och sköt dina sår; jag vill skicka dig broder Mattias,
som är kunnig att tillreda goda läkemedel. För din
skull vill jag dröja en dag längre i klostret, och vi få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
