- Project Runeberg -  Ljungars saga /
209

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. Om biskopen, aflatskrämaren och herr Bo Knutsson till Ljungars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fann han för godt att emottaga anbudet. Så slapp man
för godt köp en af de värsta blodiglar som utsögo landet.
Dyrare blef för Sten Sture den yngre ett annat
kommerseråd i aflatshandeln, påflige legaten Arcimboldus. Denne
herre köptes icke med mindre än stora penningesummor,
ett bord af massivt silfver och hemligt löfte om
ärkebiskopsstolen i Upsala.

Knappt hade likväl biskop Arvid på godt maner
blifvit af med denne besvärlige gäst, innan han
återvände till sitt rum och satte sig ned att rättfärdiga sitt
förfarande i ett egenhändigt bref till den helige fadern
i Rom. Så farliga voro dessa små och stora vampyrer,
som Rom utsände öfver hela den kristna världen, och
mången biskop hade fått bita i gräset för sin djärfhet att
trotsa en oförskämd tiggaremunk, utrustad med samma
allsmäktiga påfliga plakat, för hvilket konungar och
kejsare böjde sig till jorden.

Det viktiga brefvet var just uppsatt i koncept och
lämnadt åt renskrifvaren att präntas i prydlig skrift på
ett ark pergament, då biskopen hörde hästtramp på
klostergården och vapenslammer i korridoren. För att
förklara detta, måste vi gå någon timme tillbaka.

Vår unge vän David från Myllyranta hade
naturligtvis med största förundran begapat all den ovanliga
ståt och herrlighet, som här utbreddes för hans ögon
och så vida öfverträffade allt hvad han förut kunnat
ana därborta i sina ensliga barndomsbygder. Han hade
icke underlåtit att ströfva kring marknaden och skänka
sin beundran åt alla de rara saker, som där voro att
se, såsom dansande björnar, plumpa gyckelskåp och
grinande markattor, utklädda, somliga till riddare, somliga
till munkar. Han hade också varit med i tumultet med
aflatskrämaren: hvem ville ej vara med vid en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:59:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free