Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 29. Huru fru Ursula såg spöken i Ljungars slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
29. Huru fru Ursula såg spöken i Ljungars slott.
Fru Ursula satt en morgon i sitt tornrum vid det
stora ekbordet med himmelsgloben framför sig. Hon
var ganska blek; man såg att hon genomvakat en dryg
del af natten. Hennes långa svarta hår föll vårdslöst ned
öfver de yppiga axlarna, och i hennes svarta, åtsittande
sammetsrob glimmade nu som alltid den hemlighetsfulla
stenen. Framför henne stod hennes nye slottsfogde,
liffländaren Malko.
— Du har således säker underrättelse, att de
undkommit till Nådendal?
— Alldeles säker, nådig fru. Herr Stens folk
förföljde dem till Ulfsby och skulle ha tagit dem,
därest icke Läderlappen fått behag till en aflatskrämares
skinnpung. Mir nix, dir nix, alles unter einander, så
lyckades klosterfogden föra junker Birger och jungfru
Beata ombord på sitt fartyg och afseglade med dem till
Nådendal.
— Man skall befatta sig med det man har för händer
och icke med annat. Säg herr Sten, att han låter hänga
karlen, som stal.
— Herr Sten skall ej underlåta att uppfylla ers
nåds befallning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0216.html
