- Project Runeberg -  Ljungars saga /
219

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Huru fru Ursula såg spöken i Ljungars slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Skulle den gamla juden hafva bedragit mig?
utropade hon, mot sin vilja darrande och tvehågsen.
— Jag köpte likväl denna dyrbara sten med lösen för
min faders borg, ja med ära och samvete, för att en
dag kunna lägga alla varelser, lefvande och döda, för
mina fötter. Skulle det enfaldiga folket hafva rätt?
Skulle det verkligen finnas ett andeväsen, som,
oåtkomligt för min trollmakt, beskyddar denna förhatliga släkt,
med hvars öde jag leker så länge det roar mig,
tilldess tiden är inne att förkrossa dem? Och hvad betyda
dessa stjärnornas hemlighetsfulla varningar? En fånge
försvunnen utan spår genom bommade dörrar och
famnstjocka murar! Detta slott står då under andra makter
än min? Tålamod! Den store Salomon Benhasis
lärjunge skall icke förgäfves hafva offrat sina kinders rosor
och femton år af sitt lif på konsten att tämja natur och
andar. Jag behöfver endast absolution, mycket mer
absolution; denna tanke på skärselden är förskräcklig.
Jag behöfver också tillsvidare helgonens gunst. Huru?
Om jag skulle skicka mitt pärlband af rubiner åt den
heliga Birgitta i Nådendal? Det var en lycklig tanke.
Det sägs att hon gärna tager emot gåf vor, utan att fråga
så noga efter handen, som räcker dem. Ja, hon skall
bistå mig, och har jag henne på min sida, så trotsar
jag Ljungars hat, om de äfven sände emot mig legioner
af spöken.

Lifvad af denna vidskepliga tanke, kastade fru Ursula
ännu en stolt blick genom tornfönstret och blef varse
en skara af tio eller tolf ryttare, hvilka sprängde fram
längs vägen, som ledde från Myllyranta till Ljungars.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:59:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free