- Project Runeberg -  Ljungars saga /
221

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Huru herr Sten Knutsson anlände till Ljungars samt om den främmande riddaren med röda ängeln och örnhufvudet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mot sin vana tycktes herr Sten denna gång velat
gifva både sig och sitt folk ett prydligare och mera
höfviskt utseende. Hans rustning var blankfejad, han
bar en fjäderbuske i hjälmen och satt på en vacker ny
sadel; hans hofmän hade efter bästa förmåga lappat
sina gamla munderingar; alla voro tvättade, ja flera af
dem buro nya ryttarekappor, stigbyglar och remtyg,
hvilket allt troligen någon resande köpman haft den äran
att på landsvägen få låna det hedervärda sällskapet,
med ringa utsikt att någonsin erhålla en Åbopenning till
återgäld.

Samma port, som herr Bo engång stängde så omildt
för sin broder i höstregnet, öppnades nu å vid gafvel för
herr Sten och hans hofmän, hvilka utan krus skyndade
att inkvartera sig i slottet, liksom hade de varit hemma
där. Fru Ursula mottog sin svåger med ceremoniös
värdighet i riddarsalen och lät bjuda honom den vanliga
välkomstbägaren. Herr Sten tycktes också göra ett svagt
försök att foga sig efter tidens höfviska seder; han
nedlät sig till och med att kyssa borgfruns utsträckta
hand och frammumla en artighet om hennes oförvissneliga
skönhet. Men denne herre var föga van vid hofseder,
ehuru han af gammalt påminte sig några fraser ditåt.
Det dröjde ej länge, innan han lät förstå, att han hade
ett budskap af vikt att meddela, och begärde ett samtal
emellan fyra ögon.

Fru Ursula växlade med honom en hastig blick;
hon tycktes vara beredd därpå och förde honom i ett
af de inre rummen, herr Bos rustkammare.

— Herr Bo och hans son Knut äro döda, sade
riddaren likgiltigt och utan alla förberedelser, i det han
vårdslöst kastade sig på en gammal stol af ek med
Ljungars vapen utskuret i karmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free