- Project Runeberg -  Ljungars saga /
230

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Om herr Sten Knuissons envig med riddaren Lydik Claesson Djekne samt om en oväntad gäst, som därvid infann sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från slottssidan till hans hjälp, och det dröjde ej länge
innan striden var allmän — en af dessa vilda, enskilda
fejder, som så ofta blodade landet under Sturarnes
tidehvarf. Man anföll å båda sidor med lansar och hillebårdar;
höga rop upphäfdes. Herr Sten blef trängd från sin
fallne ovän och tvungen att åter kasta sig upp i sadeln.

Borta på muren stod fru Ursula, betraktande striden
med trotsigt, föraktligt smålöje. Den gula topasen
glimmade på hennes bröst i skenet af aftonsolen; hennes
mörka ögon sköto blixtar, och liksom hade själfva
himmelen velat besanna den vidskepliga sägnen om Ljungars
släktskap med blixten, begynte en dunkel molnvägg stiga
i väster och utsända bleka cldstungor öfver de
skogbevuxna höjderna.

Herr Stens folk anföll med häftighet, och deras
anförare högg in med en tapperhet som varit värd en
bättre sak och en större valplats. Hans väldiga svärd
fällde utan förskoning den ena efter den andra bland
Flemingarne, som steg för steg drogo sig undan i god
ordning med den sårade riddaren mellan sig.

De hade icke väl hunnit ur sikte från slottsmuren,
innan de trängdes så hårdt af öfvermakten, att deras
linie blef bruten och det liknade sig för dem till ett
afgjordt nederlag. Fyra hästar galopperade bort med
toma sadlar; fyra ryttare höllo sig, svårt sårade, med
möda i sadeln, och herr Sten fortfor att bana sig väg
till den sårade, hvarifrån snart ingen mer tycktes i stånd
att afhålla honom.

Då visade sig på vägen från Myllyranta en liten
trupp af fem ryttare, anförde, som det tycktes, af en
munk, ty den resliga gestalt, som red främst i skaran,
bar öfver axlar och hufvud den svarta yllekåpan. När
dessa ryttare blefvo striden varse, sporrade de sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:59:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free