- Project Runeberg -  Ljungars saga /
242

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Huru biskop Arvid intågade i Ljungars slott och dömde öfver dess invånares öden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med förlusten af den bäste, den tappraste make,
ridderskapets ära och prydnad, den stolte herr Bo, hvilken
hon med glädje hade följt från sitt rikare hemland för
att dela hans enslighet i dessa skogiga ödemarker! Herr
Sten hade anhållit om hennes bemedling att försona sig
med sin bror; huru kunde hon afslå en så prisvärd
begäran? Men ack — och då följde åter en djup suck
— ett grymt missförstånd hade gjort den goda afsikten
om intet och medfört den olyckliga utgång, hvilken hon
aldrig skulle upphöra att begråta i hela sitt lif.

— Min fru, sade biskopen — ty hans hjärta var
dock icke alldeles af sten — är det så som ni säger,
så har man skändligt förtalat er, och jag skall icke
vägra er all den upprättelse ni förtjenar. Tillåt mig
likväl säga eder, att herr Bos barn icke längre kunna
kvarstanna under ert beskydd. Fröken Beata skall
uppfostras i Nådendals kloster, och junker Birger skall få
välja mellan adliga öfningar under herr Flemings tillsyn
på Kumogård, eller lärda studier under min tillsyn vid
Raumo klosterskola.

— Således, nådige herre — sade fru Ursula
småleende — anser ni mig icke mer hvarken för en
trollpacka eller en mannamörderska?

— Jag hoppas det, svarade biskopen, och för öfrigt
skall ni här, i ert ostörda lugn, kunna bevisa edert
ädelmod genom att väl förvalta de faderlösas
rättmätiga arf.

Fru Ursula bet sig i läppen; hon kom icke dit hon
ville med den stränge prelaten, men hon tänkte: kommer
dag, kommer råd.

— David — sade biskop Arvid till den hurtige
gossen — du har troget tjenat herr Bo i hans sista
dagar. Dessutom har du vid ett visst tillfälle gjort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free