Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett möte på Kuustö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vindbryggan nedfälldes, och herrarnes af Ljungars
forne borgfogde och trotjenare Goliath insläpptes i Knustö.
— Betrakta mig nu närmare, min hederlige vän,
och försök att draga dig till minnes en viss svältkur i
källarhålorna under Ljungars slott, fortfor ynglingen i
elghudskyllern, sedan han vänligt och trohjärtadt
ledsagat den gamle genom det dunkla porthvalfvet in på
borggården.
— Nå, helgonen vare prisade, är det inte David
från Myllyranta! utropade Goliath. Mitt gamla minne
börjar att svika mig. Hur i alla dagar har du kommit hit?
— Med fyra hästfötter, min gubbe, såvidt jag förstår.
Du minns då icke mer, att jag för åtta år sedan tog
tjenst hos vår högvördige fader bispen, med fritt val
mellan en rakad kalott och en tät järnhufva, och efter
jag alltid tyckt mera om att höra sporrar klinga, än att
lipa mässor med klerkerne, så valde jag hufvan. Och
då bispen, som Gud välsigne, var nog förståndig att
icke tycka mindre om mig för det, så har jag nu skakat
mjöldammet af mig och tjent honom bättre på
hästryggen, än jag skulle ha tjent honom i koret. Sedan
två år är jag hans nådes stallmästare, och ho vet, Goliath,
om det fortfar att vankas friska hugg, så... Men lika
godt. Mor är på Kuustö nu; hon hade elaka drömmar
på Myllyranta, alltsedan fru Ursula fick regementet på
Ljungars, och i våra dagar sofver man bättre bakom en
mur af sten, än bakom en vägg af trä. Följ mig nu;
du kommer kanske att träffa här flera bekanta än du
vet af. Vid Sankt Britas ben, Goliath, du har ej blifvit
fet af Flemingens kost; du ser nästan lika bedröflig ut,
som när du höll sällskap åt Ljungars råttor!
Under detta samtal förde David sin gäst till en
liten kammare, som han bebodde i slottstornet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
