- Project Runeberg -  Ljungars saga /
263

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hälsningen från den döde herr Bo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då jag ringe tjenare lyckades rädda min herre genom
att låna honom min häst. Om aftonen hade jag åter
uppsökt honom. Vi lågo då, trettio man starka, i skogen
på Lemo udde och vågade icke npptända eld i
höstregnet, af fruktan att blotta vårt ringa antal för fienden,
hvilken när som helst kunde kringränna oss med mer
än tiodubbel styrka... Men ni tröttnar kanske att höra
mitt långa prat?

— Fortsätt, fortsätt!

Då sade herr Bo till mig, sedan jag förbundit
hans arm så godt jag kunde i mörkret — ty jag förstår
mig någorlunda på hvassa hugg, men slag af klubbor
och stridsyxor vill jag aldrig gärna befatta mig med —
då sade herr Bo: hvad menar du, Goliath, skola vi än
en gång se solen gå upp? Och innan jag rätt visste
hvad jag skulle svara därpå, tog han min hand och
sade: lofva mig, ifall du kommer undan och lefver
längre än jag, att berätta mina söner hvad jag ej själf
kunnat förtälja dem, efter de äro små. Men säg dem
icke hvad jag nu vill yppa för dig, innan de äro vuxne
män och bära gyllene sporrar eller gått ett år öfver
tjugu, ty det är vår släkts hemlighet, och fastän den
klingar som en barnsaga, behöfver man hela en mans
mod för att bära den, om man själf är en Ljungars.
Hör ni det, junker Birger? Hela en mans mod!

— Jag hör. Men vidare, Goliath! Berätta mig allt!

— Sedan jag lofvat att uppfylla herr Bos önskan,
talade han på följande sätt, där vi sutto under skuggan
af en mörk gran, medan månskenet, allteftersom himlen
klarnade, begynte att lysa genom granen och glimma
blankt på min husbondes harnesk. Goliath, sade han,
säg mina söner, att de skola älska och icke hata
hvarandra, ty brödrahatets förbannelse hvilar öfver hela vår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free