- Project Runeberg -  Ljungars saga /
302

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Hvad som kan hända på en vinterresa till Nådendal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Vi skola se hvem af oss först tappar modet,
mumlade han.

Hans mor Inkeri och hennes granne Renata begynte
högljudt tillropa honom att vända tillbaka till stranden.
Birger och de öfrige ryttarne instämde i samma rop.
David hörde dem icke, han red allt vidare.

— Vore hon också tio gånger en Ljungars, så skall
jag lära henne hvad fruktan vill säga, sade han tyst till
sig själf.

Mörkret och ovädret tilltogo, hästarna vadade upp
till bringan i drifvorna; snart blef det omöjligt att
komma ur fläcken. Ryttarne begynte att högljudt knota,
kvinnorna att gråta. David höll ett ögonblick stilla, men
Beata visade ännu intet tecken till fruktan.

— Innan hon ber mig, vänder jag icke, tänkte
David åter och fortfor med finsk envishet att arbeta sig
framåt.

Att vända var också snart nog lika ogörligt som
att fortsätta färden. En del bland ryttarne måste stiga
af hästen och upplyfta slädarna, som hvarje stund hotade
att drunkna i drifvorna. I det tjocka snömörkret visste
ingen mera hvartåt man borde ställa sin kosa; man
kafvade sig blindt framåt, man körde i en cirkel, som
ofta händer vid dylika tillfällen.

Birger hade redan länge varit vid Elins sida. Också
David lämnade nu sin häst åt en af knektarne och gick
att lyfta de unga fröknarnas släde.

— Hvad tycker Beata om färden? frågade han.

— Det skall jag svara dig när vi komma fram,
genmälde fröken af Ljungars med trotsigt mod.

— Framåt! ropade David.

— Det går icke längre, svarade ryttarne.

— Det måste gå! befallde den vredgade anföraren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free