- Project Runeberg -  Ljungars saga /
304

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Hvad som kan hända på en vinterresa till Nådendal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de på talet en trupp danska ryttare, som troligen varit
ute på furagering från Åbo och, äfven de, blifvit
öfverraskade af ovädret på isen. Ryttarne närmade sig
mödosamt stretande, utan att märka de resandes närvaro.

— Huru många kan du räkna? hviskade David till
sin närmaste man.

— En, två, tre, sex, åtta ... Antingen äro de tio,
tjugu eller trettio hästar; jag är ingen katt, att jag kan
se i mörkret, svarade sidokamraten.

— Vore de också femtio, så måste de denna gång
dansa efter vår pipa; den heliga Brita själf har skickat
dem till vår hjälp. Men dessa isbjörnar längta ej mindre
än vi till brasan och ölstopet; de skola ej godvilligt
göra sig onödigt besvär. Passa nu på, gossar! Du,
Matti, går till höger om dem, du, Antti, till vänster; du,
Kekri, smyger bakom dem, medan jag och Aron anfalla
dem framifrån. När jag ropar, ropa ni alla från olika
håll, så att de tro sig vara omringade af minst tio
gånger vårt antal. Därpå befria vi dem från deras vapen
och behålla endast så många hästar vi kunna sköta.
Intet blod, gossar, om de ej sätta sig till motvärn!
Dessa stackare äro lika frusna som vi, och vi måste ha
helgonen på vår sida. Lyckas vi icke, så hälsa min
mor! Men lyckas vi, skall det vankas en tunna af
Nådendals bästa öl och dessutom tio hvita Åbo-penningar
för hvar och en af eder, att bättre fodra er mössa till
nästa vinter.

— Får gå, sade karlarne. Vi skola klappa oss
händerna varma på juteryggarna!

Planen verkställdes. Ryttarnes färd gick så långsamt,
att deras dolda fiender utan svårighet hunno
sprida sig på alla sidor om tåget. När detta var gjordt,
rusade David och hans närmaste man mot danskarnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free