- Project Runeberg -  Ljungars saga /
317

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Fru Ursulas page

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro redo att åtfölja den. Hade Birger ej varit ett
drömmande barn när han sist besökte sin fädernebygd,
skulle han kanske i den ene ryttaren ha igenkänt en
af framlidne herr Stens farligaste spejare, benämnd
Kukko eller Tuppen, och däraf kanhända fått anledning
att uppskjuta färden. I stället fästes hans uppmärksamhet
nu uteslutande på den andre budbäraren från
Ljungars, som var en liten vild och svarthårig pojke
om åtta eller nio år, ridande en ung fåle, som skulle ha
varit passande för hans ålder, därest den icke visat sig
ystrare än rådligt syntes för en så liten ryttare. Pilten,
hvilken, som Birger sedan fick veta, var ett slags
fosterson hos fru Ursula och ofta följde Tuppen åt, hvarför
han fått öknamnet Kycklingen, visade likväl genast vid
första språnget i sadeln en sådan raskhet och säkerhet,
att han från första ögonblicket vann sin nye följeslagares
beundran och vänskap.

Birger hoppade på lasset i mening att köra.

— Ned med dig, drummel; vill du packa halmen,
liksom ej lasset vore tungt nog förut! skrek mjölnarhustrun
med en husmoders myndighet, och för att gifva
sina ord än mera eftertryck, rappade hon Birger öfver
axeln med en bunt pärtor, som hon bar i handen.

Ynglingen hoppade något förvånad ned, och i det
att värdinnan gick förbi, hviskade hon hastigt:

— Akta er för Tuppen!

Det var för sent att vända om. Tåget satte sig i
rörelse, och Birger befann sig snart, gående vid sidan
af halmlasset, ensam med Ljungarsfolket.

Från Myllyranta till Ljungars var ungefär en half
svensk mil långs den dåvarande skrala väg, som vid
sidan af Kumo älf förde från Ulfsby inåt Satakunta.
Vägen var backig — ty älfven höll ej ännu att köra —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free