Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Om biskop Arvid och junker Thomas Wulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De hade icke sett biskopens hand darra, när han
skrymtade detta bref. Ett anskri af förbittring gick
öfver landet, och när Gustaf Eriksson senare på hösten
sände Arvid Västgöte öfver till Finland, strömmade många
till honom för att utdrifva fienden. Den 24 November
ryckte finnarne fram mot Åbo slott, och nu kunde, nu
ville biskop Arvid ej längre skrymta. De fördolda vapnen
framdrogos ur Kuustö slottskällrar och sändes med allt
det manskap biskopen kunde umbära till att förstärka
belägringshären. Masken var fallen: nu ville biskop
Arvid stå eller falla med fäderneslandet.
Det fanns en man, som vid denna underrättelse
belåten skrattade i sitt röda skägg, och denne man var
bispens gamle bekante, kommendanten i Åbo slott, junker
Thomas Wulf von Grewensdorp. Han hade länge väntat
detta.
— Potz tausend! Jetzt soll der schlaue Fuchs icke
mere lure den dumme Wolf. Jetzt halte ich ihn bei den
Ohren; wette, er kommt nicht los uden han levner den
Pelz im Stiche.
Junker Thomas var ock den som kunde begabba
sina fiender. De belägrande hade inga kanoner, och Åbo
slott var starkt befästadt, väl försedt med proviant och
en krigsvan besättning. Tid efter annan gjordes lyckliga
utfall, och fångar togos, dem junkern, som bevis på sitt
goda lynne, lät upphänga på slottsmuren. Från kung
Kristian anlände befallning att icke skona förrädarne,
och junker Thomas hade förvarat några finska herrar
som gisslan för folkets trohet. Han var genast färdig,
han lät halshugga höfdingen i Viborg, Tönne Eriksson
Tott och lagmannen i Norra Finland, Henrik Stensson
Renhufvud. Då skrattade åter junker Thomas Wulf i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
